3. Staten, skatten och den svenska kronan
I förra avsnittet konstaterades att alla kan skapa pengar för alla kan erbjuda skuldsedlar som betalning, men det är samtidigt inte självklart att någon är intresserad av att ta emot dessa pengar som betalning. Så varför skulle någon ta emot den svenska statens pengar som betalning? Svaret är skatten.
Alla i samhället behöver betala skatt och staten accepterar bara svenska kronor som skatteinbetalning. Skatten motsvarar på detta sätt godsherrens hyra eller att Anna kräver en biljett för att släppa in någon i salongen. På samma sätt som godsherren betalar torparens arbete med sina skuldsedlar och sedan får tillbaka dem som betalning av hyra, betalar staten löner mm i svenska kronor och får sedan tillbaka dem i form av skatteinbetalningar.
Genom att staten bestämmer vilken skatteskuld vi alla i samhället har och att den skatteskulden bara kan betalas med svenska kronor, så skapas också en allmän efterfrågan på statliga skuldsedlar i form av svenska kronor. Betalar du inte din skatt, så kommer kronofogden och ytterst polisen.
Det betyder att när staten, t ex, betalar en polisassistents lön, står staten i skuld till polisen för utfört arbete med ett värde mätt i kronor som motsvarar lönen. Sedan bestämmer staten att polisen har en skatteskuld till staten och denna skatteskuld betalas genom att kvittas mot (delar) av statens skuld till polisen. Processen är exakt densamma som när torparen får betalt av godsherren och sedan betalar sin hyra.
Tänker vi på situationen med godsherren, inser vi också att godsherren kan skriva ut skuldsedlar och betala med dem, så länge torparen accepterar dem. Om torparen lägger dem på hög, använder dem som betalning till någon annan eller ger dem tillbaka till godsherren som betalning i butiken eller som hyra, kvittar. Så länge torparen vill ha skuldsedlar, så länge kan godsherren skriva ut nya som betalning. Godsherren behöver därför inte ha tillbaka gamla skuldsedlar för att kunna skriva ut nya. Det kan finnas andra anledningar till att godsherren inte bör skriva ut fler skuldsedlar, t ex torparen nu har så många att han inte är intresserad att jobba för godsherren, men godsherren kan inte få slut på skuldsedlar.
Samma sak gäller för staten. Det kan finnas olika anledningar till att staten inte ska köpa fler tjänster och varor, men aldrig för att staten skulle ha slut på pengar.
Först utgift, sedan skatt
En annan sak, som är gemensam för godsherren och staten, är att de först måste utfärda och dela ut sina skuldsedlar, innan de kan får tillbaka dem som hyra eller skatt. Det är alltså inte skatten som möjliggör statens utgifter, det är statens utgifter som möjliggör för oss att betala skatten! Tvärtemot vad som brukar sägas.
För att sammanfatta: staten betalar för tjänster och varor med (numera mest elektroniska) skuldsedlar där skulden mäts i enheten kronor. Staten bestämmer också att vi alla är skattskyldiga och att vi bara kan betala våra skatteskulder med de skuldsedlar staten gett ut. På så sätt skapar staten en efterfrågan på sina skuldsedlar, så att vi accepterar dem som betalning för de tjänster och varor staten vill ha. Statens möjlighet att betala med sina skuldsedlar, begränsas bara av vår vilja att ta emot dem som betalning, inte av att staten skulle "få slut på pengar". Och slutligen, så måste vi ju först få pengar av staten, innan vi kan betala tillbaka dem i form av skatt. Det betyder att skatter inte finansierar statens utgifter.
Det är också värt att upprepa att staten inte kan spara i sina egna svenska kronor. De pengarna är ju en fordran på staten och staten kan inte ha en fordran på sig själv. När staten får våra skatteinbetalningar, så upphör pengarna att existera eftersom fordran på staten upphör att existera. Det finns alltså inget för staten att spara i ladorna!
Detta är den grundläggande principen för nationella valutor. Rent praktiskt är det mer komplicerat.